April, april – vem kan du lura?
Varje år när första april närmar sig dyker samma fråga upp i mitt huvud. Är det här något man som företag faktiskt ska använda i sin marknadsföring, eller är det ett snabbt sätt att tappa förtroende? Jag tycker det är ett mer komplext ämne än många tror.
Vad är det som lockar med aprilskämt?
Jag förstår absolut varför det är attraktivt. Ett lyckat aprilskämt kan få stor spridning, skapa engagemang och visa en mer lekfull sida av varumärket. Det kan också bryta av i ett annars ganska förutsägbart innehållsflöde. Rätt gjort kan det kännas både kreativt och mänskligt.
När fungerar det som bäst?
Jag ser att aprilskämt fungerar bäst när de ligger nära varumärkets personlighet. Om du redan har en lättsam och humoristisk tonalitet kan det kännas naturligt. Det fungerar också bättre när skämtet är tydligt som just ett skämt, och inte riskerar att missförstås eller vilseleda på riktigt.
Vilka är riskerna?
Samtidigt finns det tydliga nackdelar. Den största risken jag ser är att förtroendet tar skada. I en tid där transparens och trovärdighet är avgörande kan även ett oskyldigt skämt landa fel. Särskilt om det upplevs som att man försöker lura sin målgrupp snarare än att underhålla den.
Hur reagerar kunder egentligen?
Det här är intressant, för reaktionerna varierar kraftigt. Vissa uppskattar kreativiteten och delar vidare, medan andra kan känna sig irriterade eller ifrågasätta seriositeten. För B2B-företag är det här extra känsligt. Där är relation och förtroende ofta viktigare än snabb uppmärksamhet.
Vad säger det om varumärket?
Jag brukar tänka att allt man gör i sin kommunikation skickar signaler. Ett aprilskämt säger något om hur du ser på din målgrupp. Är det något ni gör tillsammans, eller något ni gör på deras bekostnad? Den skillnaden är avgörande.
Hur kan man göra det på ett tryggare sätt?
Om man vill testa tycker jag att man ska hålla det enkelt och transparent. Gärna med en tydlig twist som snabbt avslöjar att det är ett skämt. Jag ser också att det fungerar bättre när det finns en koppling till verkligheten, snarare än något helt orealistiskt som bara förvirrar.
Är det värt det?
Det korta svaret är att det beror på. För vissa varumärken kan det vara ett sätt att förstärka sin personlighet. För andra kan det skapa mer osäkerhet än värde. Jag tycker alltid att man ska väga den potentiella räckvidden mot risken att förlora förtroende.
Hur tänker jag själv?
Personligen är jag ganska försiktig. Jag tycker att förtroende tar lång tid att bygga, men kan påverkas snabbt. Samtidigt utesluter jag det inte helt. I rätt sammanhang, med rätt tonalitet, kan det absolut fungera.
Vad är mitt viktigaste råd?
Mitt råd är att utgå från relationen till din målgrupp. Om du är osäker på hur det kommer tas emot är det ofta bättre att avstå. Det finns många andra sätt att skapa engagemang som inte bygger på att balansera på gränsen till att lura någon.
April, april må vara en tradition. Frågan är bara om den alltid passar in i modern marknadsföring.
Andra inlägg
- Så här kommer du igång med nyhetsbrev
- Hur marketing automation kan hjälpa små företag att skapa fler affärer utan att öka arbetsbelastningen
- När är ett företag redo för marketing automation?
- Vanliga misstag jag ser när mindre bolag börjar med marketing automation
- Vad är skillnaden mellan marknadsföringsbyrå, webbyrå, reklambyrå och digitalbyrå?
- Vad gör en SEO-konsult?
- Går det att hyra en marknadschef?
- Därför har det varit tyst här ett tag
- Hur sälj och marknad kan samarbeta bättre på LinkedIn